Om bokbinderihörnan

Om bokbinderihörnan...

Den här bloggen handlar om handbundna böcker och jag lägger bl a in bilder på en del av de böcker jag själv binder. Länkar till andra bokbinderibloggar, föreningar, tutorials och annat som har med bokbinderi att göra kommer också att dyka upp här.

onsdag 17 november 2010

Bokbindaresällskapet Sara

Det har tyvärr varit lite tunnsått med inläggen här på bloggen under hösten, beroende på flera olika faktorer.

I somras gick vår kursledare, Sara von Malmborg, tyvärr bort, och därför har det inte hållits någon kurs nu under hösten. Vi har dessutom varit fullt upptagna med att bilda en ny bokbinderiförening, som fått namnet Bokbindaresällskapet Sara, för att hedra hennes minne, vi har skrivit ihop stadgar, ordnat organisationsnummer och konto och känner nu att föreningen börjar komma i ordning.

Jag har inte heller haft någon möjlighet, eller snarare något utrymme, att binda böcker här hemma, på grund av att vi har stambyte i huset och därför är sov- och vardagsrummen just nu belamrade med sådant som normalt ska befinna sig i kök, hall och badrum. Nu börjar jag dock se ett slut på röran, så eventuellt kanske jag hinner att binda någon bok under december månad.

Stambytet förde dock med sig en god sak för bokbinderiets räkning. Jag hittade nämligen ytterligare en gammal tapetrulle, fast i en annan färgskala än den jag hade sedan tidigare och den nya rullen kommer jag också att använda till att tillverka diverse bokmärken.

onsdag 15 september 2010

Halvfranskt bokmärke

Det här bokmärket tillverkade jag redan i somras och det har samma format som övriga bokmärken av samma modell, ca 5*7 cm:




Rygg och hörnen är gjorda i skinn, då jag hade kvar några kasserade skinnbitar från dess jag tillverkade Linnéboken.

tisdag 7 september 2010

Släktforskardagar i bokbinderiets tecken

Förra lördagen, den 28 augusti, gjorde jag en heldagsutflykt till Örebro och Släktforskardagarna. Förutom all släktforskning som avhandlades, hittade jag också några personer att prata bokbinderi med. En av medlemmarna i Kalmar Läns Genealogiska Förening visade sig också tillhöra Kalmar-Ölands bokbindarsällskap. Utan att nämna några namn här i bloggen, så kan jag säga att det blev en riktigt trevlig och givande pratstund.

Jag vill också passa på att framhålla Kalmarkassetten, en låda de tagit fram, i form av en halvklotsbok, och där de lagt ut hela arbetsbeskrivningen på sin hemsida. Någon gång, till rätt bok, skulle jag gärna vilja prova på att tillverka den själv.

När jag sedan kom till Karlskoga-Degerfors släktforskarklubb, visade det sig att de hade tagit fram en materialsats för inbindning av de egna släktforskarresultaten. Klicka vidare på länken ”Kurser” i vänsterspalten på deras hemsida, så kommer en bild på deltagarna i en bokbinderi-kurs de hållit, med deltagarnas färdiga alster.

Böckerna är inte häftade, utan de består helt enkelt av A4-ark som limmats ordentligt i ryggen och därefter har ordentliga ryggförstärkningar satts på, så att de ska hålla ihop ordentligt. Kvinnan jag pratade med menade att det då håller ihop ordentligt, men hon betonade också att det är ryggförstärkningen som gör att det verkligen håller. I vilket fall som helst var böckerna i montern mycket vackra också kanske jag testar själv någon gång.

Tack till er allihopa för alla tips ni delade med er av och trevliga bokbindarsamtal!

tisdag 31 augusti 2010

Återvinning - Bokmärken

Följande bokmärken är gjorda på samma sätt som bokmärket i föregående inlägg, men här finns även bilder på hur arbetet med att tillverka dem gick till och jag har dessutom återvunnit större delen av materialet jag använt.

Det går inte så bra att använda vanlig bokbinderipapp, eftersom bokmärket blir alldeles för tjockt då. Jag har bl a använt mig av lite stadigare reklam och makaroni-kartonger som jag skurit ner i lämplig storlek, 5*7 cm i det här fallet.

Första bilden visar överst de tillskurna klotryggarna och –hörnena, därefter den tillskurna pappen till fram- och baksidan och nederst fram- och baksidan klädd med papper, som också det är återvunnet, nämligen en gammal tapetrulle, kvarlämnad av Svenska Bostäder, då de tapetserade om för ca 17 år sedan – ingen tapet jag kommer att välja tapetsera om väggarna med, med andra ord.

Andra bilden visar när rygg och hörnen har klistrats på, först på utsidan och sedan insidan. Sist visas insidan, efter att jag satt på ”försättsblad”, vilket jag gjort för att skydda böcker från eventuella vassa kanter, som annars kan uppstå.




Sista steget har jag inte någon bild på, men det innebär att jag längst upp sätter en tunn pappremsa, som stopp för bokmärket, då det sätts på böcker. Den remsan ska limmas på båda sidor och därefter måste bokmärket sättas i press, för att det säkert ska fästa ordentligt.



Sista bilden ovan visar några av de ”återvinnings-bokmärken” jag har gjort. Tyvärr återger inte min kamera färgerna riktigt korrekt, då färgerna på bokmärkena i själva verket är mörkt gröna på rygg och hörnen, samt ljusgrönmelerade på pärmpapperet.

torsdag 19 augusti 2010

Bokmärke

Det här är en variant av bokmärke, som jag gjort precis nyligen:



Bokmärket är ca 5*7 cm och är tänkt att sättas i övre hörnet på en bok, se exempel nedan:




Boken det sitter på är inte av egen tillverkning, den är bunden av Halvar Svensson Bokbinderi i Vedum, någon gång i slutet av 50-talet eller på 60-talet.

tisdag 17 augusti 2010

Svart bok med band

Den här svarta boken med silverfärgat band på framsidan av pärmen, silverfärgade kapitälband och ett litet svart bokmärke gjorde jag för någon vecka sedan, men jag har inte hunnit med att lägga ut den förrän nu:

onsdag 11 augusti 2010

Hedensborgarn

Förra året började jag binda in min pappas alla årgångar av Larvs FKs årstidning, Hedensborgarn, och kom en bit på väg. De sista tio årgångarna, inklusive år 2009. var dock kvar att binda in och till skillnad från de tidigare årgångarna, som bestod av häftade A4-sidor, är de senare tryckta och hopsatta på samma sätt som dags-, vecko- och serietidningar, med häftklamrar i ryggen, vilket innebar att jag kunde binda in dem på samma sätt som en vanlig bok, genom att helt enkelt låta varje årgång utgöra ett lägg.

Ett problem var dock att få till en häftlåda, då jag inte hade någon möjlighet att släpa med mig min egen på tåget, men det fixade sig genom lite fantasi och ett gammalt TV-underrede:



Mittenstaget visade sig fungera alldeles utmärkt för att hålla isär läggen då jag häftade dem.

Följande bild är på undertecknad, då jag är i full gång med att häfta läggen:



...och den här bilden föreställer sista lägget, eller snarare första, då man alltid börjar häfta en bok bakifrån och således häftar första lägget sist.



"Försättsbladet" är helt enkelt en bit klot i samma färg som sitter utanpå pärmarna. Eftersom jag häftade med klotet/försättset och lät det gå runt första och sista läggen, samt klistrade en liten bit av det mot andra och näst sista läggen, gör detta också att boken blir stabilare än de exemplar av Hedensborgarn jag band in förra året.

Slutresultatet blev så här:




Det enda som saknas nu är att märka upp alla fem böckerna med vilka årgångar de innehåller.

torsdag 24 juni 2010

Vila i frid

Tidigare under dagen fick jag en tragisk nyhet från en av mina kurskamrater: Vår bokbinderilärare, Sara von Malmborg, har avlidit.

Vi kommer att sakna dig, Sara, både för din speciella personlighet, dina djupa kunskaper i handbokbinderi, din stilkänsla och ditt engagemang. Du hade mycket kvar att ge och gick bort alldeles för tidigt.

Vila i frid.

måndag 7 juni 2010

Keltinspirerat mönster

Boken jag häftade igår är nu färdigklädd. Den har fått ett keltinspirerat mönster i relief i övre högra hörnet på framsidan av pärmen:




Den är helt färdigklädd i svart klot och ska ligga i press tills i morgon eftermiddag.

söndag 6 juni 2010

Häftning

Precis lagom varmt ute för att sitta på balkongen och häfta en bok:



Fals är slagen, bokmärke och kapitälband har limmats fast, ryggpappen är tillskuren och rundad, samt är även papp till fram- och baksidorna tillskuren.

Fortsättning följer...

torsdag 3 juni 2010

torsdag 27 maj 2010

Pigtittare - lådinsats

I fredags gjorde jag klar lådinsatsen till min pigtittare. Slutresultatet blev sex stycken fack, precis så som jag hade tänkt mig innan. Avdelarna sitter löst i lådan och går enkelt att plocka bort, om jag skulle vilja det, men ändå stadigt eftersom de är precis uppmätta enligt lådans innermått.




Jag har också klistrat fast sidstyckena mot lådans innerkanter, med Hernia tapetklister, för att få dem att sitta jämnt med lådkanterna. I och med att jag använt klister, så är det enkelt att ta bort, om lådan slits och behöver göras om.

Och så här blev slutresultatet när pigtittaren är nyputsad och avdammad.

torsdag 20 maj 2010

Pigittare

Någon gång under tonåren, fick jag "ärva" min mammas pigtittare, egenhändigt tillverkad av morfar till mamma, då hon var ung.

Min morfar hade en viss förkärlek för att måla om grejor, så pigtittaren hade flera lager med olika färger. De lagren tog jag bort ganska tidigt efter att jag fått den och den blev sedan ommålad i den gråblå färg den har idag.

Insidan av lådan har jag däremot aldrig gjort något åt, utan den har hela tiden sett ganska trist och tråkig ut. Tills nu.

Förra helgen började jag nämligen att inreda lådan. Jag har köpt ett snyggt sidentyg i benvitt, nästan lite gulvitt, som passar riktigt bra ihop med pigtittens gråblå färg och sidentyget har också ett snyggt mönster.

Först skar jag till en bottenplatta i bokbinderipapp i lagom storlek och klädde den i tyget. Därefter skar jag till kantbitarna i papp, men då den bakre kanten av lådan är något lägre än den främre och sidstyckena, så började jag med att klä in den för sig. Slutligen satte jag ihop fram- och sidstycken och klädde in dem och nu är grundstommen klar.


Nu återstår att göra en insats till lådan och jag har funderingar på att sätta upp en avdelare från sida till sida på lådan och två avdelare mellan främre och bakre kanten på lådan, totalt sex stycken fack.

söndag 9 maj 2010

Färdigpressat

Jag gjorde ju en bok till förra helgen, som jag klistrade försättsbladen och satte i press först under torsdagskvällen. Den är nu helt klar och så här blev den:




Lagom stor att ha med sig i väskan eller fickan.

torsdag 6 maj 2010

Helgens skörd

Här är tre av de böcker jag band in under den gångna helgen:


Den undre, lila med band, har jag tänkt ge bort till en kompis, så jag i ett svagt ögonblick lovade att göra en till henne.

Den svarta boken med rött bokmärke och samma röda sidenband trätt genom frampärmen på boken, var ett litet testprojekt, som jag dessvärre inte är riktigt nöjd med. Meningen var att bandet skulle ha flätats i föregående varv, men det blev inte alls bra, så därför trädde jag om det helt och hållet. Felet är att hålen vertikalt sitter lite för långt isär, medan hålen horisontalt skulle ha suttit något längre isär i stället, men nu har jag lärt mig det tills nästa gång. Hålen gjorde jag för övrigt med hjälp av en håltång innan jag klädde pärmarna.


Den blå boken med det silverfärgade bandet var också ett testprojekt, som jag däremot är betydligt mera nöjd med. Den är bunden med öppen rygg och meningen är att den ska ligga slätt mot underlaget, då den öppnas. Hålen är även här gjorda med håltång innan pärmarna kläddes. Boken är bunden med så kallad orientalisk bindning och pärmarna binds in som en del av häftningen*.

*Häftning = Bindning av boken.


Jag band ytterligare en bok, men den klistrade jag först under kvällen, så den ligger fortfarande i press och kommer att visas senare på bloggen.

onsdag 28 april 2010

Lim och klister 2

Lim

Lim framställs historiskt ur animaliska produkter, till exempel kokade fiskskinn eller djurhudar, men man har numera övergått till att framställa lim syntetiskt.

Lim används sällan inom handbokbinderi, då det genomgått en kemisk process och är betydligt svårare att lösa upp och det därför inte går lika lätt att plocka isär en limmad bok.

Ett recept jag har hittat på egenkokt lim innehåller abborrskinn och återfinns på den här sidan:
Fisklim


Jag har inte testat det själv och kan inte verifiera att det fungerar, men testa gärna.


För övrigt är det gamla välkända Karlsons klister inte något klister, utan lim.

Lim och klister 1

Det är skillnad på lim och klister. Klister är vegetabiliskt och lim är animaliskt (eller syntetiskt).

Klister

Klister kan man enkelt tillverka själv, genom att koka ihop en del vetemjöl och fyra delar vatten. Blandningen kokas upp under omrörning till över 60°C, ca 65-70°C brukar vara lagom, sila bort klumparna genom gasväv eller en nylonstrumpa och slutligen kan man hälla i några droppar diskmedel för att hålla mjölbaggar och annan ohyra borta. Det hemkokta klistret håller i omkring en vecka i kylskåpet. (Tack, Hans, för siltips och gradantal).

När man binder böcker för hand använder man i första hand klister, då det är reversibelt och går relativt enkelt att lösa upp, oftast genom att fukta lätt med vatten (eller annat lösningsmedel) på den klistrade ytan. På så sätt kan boken relativt enkelt plockas isär och bindas om igen.

En stor fördel med hemkokt klister är att det inte är giftigt och dessutom inte smakar så värst gott och därför är alldeles utmärkt för småbarn att använda, då det inte gör något om de skulle råka äta lite av klistret.

Ett annat tips på hemgjort klister kommer från min svensk/japanska kurskollega, som talade om att i Japan använder barnen ofta ett eller ett par överblivna riskorn från middagen, krossar dem med hjälp av fingrarna i lite vatten och får därmed ett fullt fungerande klister. (Tack, Marie).

lördag 24 april 2010

Pite Lappmark

Boken jag bundit in under våren, Koloniseringen av Pite Lappmark t.o.m år 1867 är nu äntligen färdig, eller i varje fall näst intill. Det enda som är kvar att göra på den är fickan längst bak på insidan av pärmen, där de två medföljande kartorna ska sättas in.



Den här boken är bunden i helklot och har en infälld bild på framsidan, med ett motiv målat av den så kallade Lappmarksdoktorn, Einar Wallquist, föreställande Kuorokveik. Bilden finns för övrig med även på en av de första sidorna i boken.


Jag har offrat skyddsomslaget till boken, där bilden också fanns, för att kunna klistra den direkt på pärmens framsida.


Anledningen till att jag valt att binda boken i helklot, beror helt enkelt på att det här inte är en bok som direkt ska läsas från pärm till pärm, utan mera en forsknings- och uppslagsbok och jag därför har velat att den ska vara lite mera slitstark än den annars skulle ha blivit.

onsdag 14 april 2010

Slägten Laurin

För ett litet tag sedan köpte jag en bok till mitt lilla privata släktforskningsbibliotek, Slägten Laurin, tryckt 1886.

Den här boken ska jag inte binda om eller göra någon låda till, eftersom den redan är snyggt inbunden. Däremot tycker jag det kan vara kul att visa upp den här i bloggen, eftersom den är i halvfranskt band med guldförgyllt översnitt och har både marmorerade försättsblad och pärmpapper, i olika nyanser, samt guldtryck på ryggetiketten.




Boken är i ganska bra skick, även om skinnet hade börjat torka lite. Det har jag nu åtgärdat och för den som inte vill köpa en massa dyra specialmedel, kan jag varmt rekommendera vattenfritt vaselin, som baddas försiktigt på skinnet med en bomullstuss, det fungerar alldeles utmärkt. Undantaget är väl om det är en dyrbar bok, då det kan vara värt att kosta på den lite extra.

måndag 15 februari 2010

Kursstart

Den här terminens kvälls kurs i bokbinderi körde igång igen i onsdags!

Nu håller jag på att binda in en bok med det långa namnet "Koloniseringen av Pite lappmark t.o.m. år 1867", så det blir en kombination av mina två stora fritidsintressen, bokbinderi och släktforskning.

Tanken är att boken ska bli i helklot, eftersom det är mera en läro- eller uppslagsbok över Pite lappmark, snarare än en bok som man läser från pärm till pärm och därför vill jag att den ska bli lite mera slitstark.

För att höja nivån lite, har jag tänkt mig att lägga in en bild på framsidan av pärmen också. Det följde nämligen med ett pappersomslag till boken, som jag tänkte "offra" och bilden, som för övrigt finns med i början av boken också, föreställer Kuoroikveik och är ursprungligen målad av Einar Wallquist, lappmarksdoktorn.

Därtill följer det även med några kartor, så det kommer att bli ett fack på insidan av den bakre pärmen för dem också.

Försättsbladen fixade jag till i onsdags, likaså insågningarna för binden och nu i helgen har jag suttit och häftat själva boken, så, det känns som om jag har kommit igång bra med den nu!

måndag 25 januari 2010

Falsben i ebenholts

Etsy finns en säljare av diverse handgjorda verktyg för bokbindare vid namn Randy Arnold. Bland annat tillverkar han falsben i ebenholts, med tillhörande handtillverkad låda i ek. En variant av falsben han tillverkar, kallar han för Ebony raven folder och det har formen av ett korp-huvud. Tyvärr kan jag inte riktigt motivera mig själv att betala närmare 800 spänn (104.99 USD) + frakt och porto för falsbenet, men vinner jag storvinsten på Lotto så…



Andra föremål han tillverkar är bland annat en slags ”vagga” för användning när man gör håll i lägg:


…och bokbindarpressar:

söndag 24 januari 2010

BookBook

Som bokbindare och tillika datornörd kan jag bara inte låta bli att tycka om skyddsfodralen, BookBook, till Apple MacBook som företaget Twelve South har släppt. Fodralen ser ut som slitna gamla böcker och finns i svart eller rött och för både 13’ och 15’ MacBooks.


Det är NÄSTAN så att det vore värt att köpa en Mac, bara för att kunna köpa fodralet!

Tydligen ska varje skyddsfodral vara unikt, eftersom detaljerna på dem görs för hand. Det får vara hur det vill med den saken - snygga är de i vilket fall som helst!

onsdag 13 januari 2010

Linnés Västgötaresa

Jag lyckades till slut att bli färdig med min Linnébok och så här blev resultatet:




Det enda som saknas nu, är guldtryck på ryggen, så är den helt klar sedan.