Öppet hus på Anderstorpsvägen 16

Idag, eller snarare igår, var jag på Öppet hus på Anderstorpsvägen i Solna. Det var släktforskarföreningarna där: GF (Genealogiska Föreningen), SSGF (StorStockholms Genealogiska Förening), DIS Öst, Föreningen för Smedsläktsforskning och Sällskapet Vallonättlingar som arrangerade ett gemensamt öppet hus.

De hade anordnat flera föredrag och jag passade på att gå på ett som handlade om kartforskning i Disgen, presentationer av föreningarna, försäljning av böcker mm. Jag tog chansen att fråga smedsforskarna om de möjligen hade med min smed-ana, Christian Schultz (med diverse konstiga stavningar...), men varken han eller hans hustru Catarina Sophia Hermansdotter, som jag misstänker är smedsdotter, fanns med i deras register. Ibland misströstar jag om de verkligen har funnits! 

En bok om Frosta härads historia hittade jag på GFs bokbord och den kunde jag naturligtvis inte motstå.

Ett litet smakprov ur GFs bibliotek.

Slutligen passade jag också på att botanisera bland bokhyllorna i GFs bibliotek, något man som medlem är välkommen att göra, så det lönar sig att gå med i föreningen. Där finns en hel del vackra gamla skinnband, men även vanliga klotband och det är alltid ett nöje att leta runt i samlingarna. Mer information om vad som finns går att hitta på deras hemsida.

Kort sagt, ett antal trevliga eftermiddagstimmar tillbringades i glada släktforskares lag!

Papper från Spanien och Italien

Kristin hittade en del snygga papper, då hon var i Spanien och Italien härom året och passade då på att köpa med sig några stycken:

Kristins papper.

Nu håller hon på med ett par projekt, där hon ska använda sig av en del av dem. Det ska bli spännande att se vad det blir, när det är klart.

De är snygga allihopa, men min favorit är det blåa med silvertryck. Det visade sig dock vara svårt att hitta ett passande klot till det papperet, då blått klot gör att det blåa "tar över". Silverklot skulle passat bra, men då är jag rädd att hon får tillverka klotet själv, med silvertyg som hon backar upp med papper på baksidan, då vi tyvärr inte har något silverklot i föreningen.

Handvävda dukar...

...kan man använda till annat än att pryda bord! Bokomslag, till exempel.

Här är ett exempel på hur det kan se ut:

Den här boken har vi som referensmaterial i bokbinderilokalen, som ett tips för hur man kan binda in böcker på olika sätt.

Nu tänker jag i och för sig inte börja klippa isär farmors handvävda dukar och göra om dem till bokomslag. De har ett alldeles för högt personligt värde för mig, för att jag skulle kunna göra det. Men om jag hittar någon sliten gammal duk på Myrorna eller något loppis, för en billig peng, så kanske det kan bli ett framtida bokomslag, vem vet.

SAOL

P-L har lagat sitt exemplar av Svenska Akademiens Ordlista, så nu kan hon sätta igång med korsordslösandet igen.

Svenska Akademiens Ordlista

Den är inte helt ombunden, utan hon har lagat ryggen, som hade lossnat, genom att sätta dit nytt klot. Hon har även fäst och stärkt upp inlagan, som delvis lossnat från pärmarna.

Ofta behöver man inte binda om hela boken, om det bara är ryggen och/eller pärmarna som lossnat. När det gäller SAOL eller svensk-engelska lexikon, eller liknande böcker, är de ofta maskinhäftade, dvs de är sydda i ryggen med maskin, inte limmade, vilket gör att böckernas inlagor oftast hänger ihop väl, även om inte lösryggen eller pärmarna alltid gör det. Med tanke på att dessa böcker ofta är tryckt på tunt papper och har många sidor, är det då ofta bättre att bara laga dem, i stället för att binda om dem helt.

Så är inlagan helt på en sådan här bok, nöj dig med att laga det som är trasigt.

Frankie boy

Igår körde föreningen Bokbindaresällskapet Sara igång med bokbinderikvällarna igen.

Kristin band klart Frankensteins monster redan i våras, men sedan har den fått ligga i press hela sommaren, så inte förrän igår fick vi se slutresultatet:

Mary Shelleys Frankenstein

Kristin valde att klä in hela boken i svart klot och att bevara bokens originalpärmar genom att klistra dem utanpå. Det blev ett lyckat resultat, då bilden framträder extra tydligt mot det svarta. som försätts valde hon ett grön/svart papper, som går ton i ton med "monstret", också ett mycket bra val. 

Ett problem för Kristin var att inte skära bort för mycket av ursprungsbilden, för att bevara karaktären av den, men ändå få plats med den på pärmen, utan att den stack ut utanför pärm-kanterna, men till slut lyckades hon få till det också, med några få millimeter till godo.